Min 9-åriga son har försvunnit!

Min 9-åriga son har försvunnit...
...rakt in i cyberspace.
Han har precis fått ett sk WOW spel eller som det heter World of Warcraft. Man loggar in sig och betalar en liten summa varje månad sedan är det bara att köra på. Detta är tydligen världens mest populära spel och man spelar tillsammans med andra över hela jordklotet. Detta är vad lille Jeppe nu gör. Och han kan inte sluta.
Det är det enda som är intressant. Den minsta lilla tid han får över så är det WOW som gäller.
Hans äldre bröder som är 19 och 17 är också hängivna fantaster.
Då kommer även funderingar som man som förälder har gällande data- och TV spel och hur länge de skall få hålla på och vad för spel de skall spela.
Visst kan man tycka att i vissa spel är det mycket våld men jag tror inte att barn som har en trygg uppväxt springer runt som massmördare när de blir vuxna bara för att de spelar TV spel som barn. Jag tycker det är att idiotförklara barnen. Barn i den åldern vet väl att det bara är fiktion? Föräldrar som inte låter sina barn spela spel skall nog inte låta barnen titta på TV heller för där är det ännu mer våld och i de flesta fall är det tyvärr reality.
Jag tror att det är vi i vår generation som tycker det är synd att barnen inte är ute i "friska" luften på samma sätt som vi var när vi var små och lekte indian och cowboys. Det finns ju något som heter utveckling och jag tycker att vi skall se det positiva i utvecklingen.
Tänk på hur internet utvecklar barnens kommunikation. Min lille Jeppe skriver och talar på engelska med barn över hela världen. I cyber space finns inga gränser, där pratar man med alla. Tänk på hur våra barn utvecklas positivt tack vare detta!
Låt barnen få hålla på med vad de själva tycker är roligt och jag tycker inte vi vuxna skall lägga oss i med våra försoffade värderingar. Låt dem ha kul! Det är bara att inse att våra små barn är uppkopplade redan när det föds. Jag tror bara det är vår generations rädsla för den nya tidens kommunikation och teknik som gör att vi vill hindra barnen att hålla på med vad de tycker är roligt.
Jag ser tillbaka på när jag själv var liten. Då blev föräldrarna varnade för att vi barn inte skulle se på Pippi Långstrump, hon var ingen bra förebild för oss barn. Tänk på Emil i Lönneberga sen, han var ju inte heller någon förebild direkt. Men trots ivrigt tittande på både Pippi och Emil har det nog blivit något ganska bra av oss alla i alla fall!

Varför har dygnet bara 24 timmar?

Vem har bestämt det? Kan man inte lägga till några timmar till?
Har så otroligt mycket just nu så vet inte hur jag skall hinna.
Mitt bokslut måste vara färdigt och det är så mycket gammalt som måste gås igenom och hittas, för att allt skall bli rätt. Inventeringslistan måste vara klar och det är den långt ifrån. Det är många timmars arbete kvar bara där. Hela min dag imorgon kommer att gå åt till detta. Så var det med den lediga söndagen.
Måste upp till Stockholm i nästa vecka och titta till butiksställen i varuhusen som är våra. Det är otroligt roligt arbete men just nu vet jag inte hur jag skall hinna med en Stockholmstripp.
Det har kommit massor av nya varor till vår butik som skall upp och dessa måste prissättas och hur skall jag hinna det?
Posten har jag inte hunnnit öppna på en hel vecka. Hur skall jag hinna det?
4 nya varuhus skall ha ställ uppmonterade som jag skall göra och varje ställ tar flera timmar och detta skall vara klart nästa vecka. Hur skall jag hinna det?
Gamla kunder ringer och vill att jag skall ringa upp. Hur skall jag hinna det?
Har möte med banken i nästa vecka och måste förbereda för det? Hur skall jag hinna det?
Har inga rena kläder att ta på mig eller familjen. Måste tvätta. Suck. Hur skall jag hinna det?
Diskbänken ser ut som ett bombnedslag... Måste fixa. Hur skall jag hinna det?

Kan vi inte lägga till några timmar till på dygnet? Fast man skulle säkert fylla dessa också...

Skulle åka till kontoret idag lördag men struntade i det. Har varit en sådan hektisk vecka så jag bara tog det lugnt. Tyckte jag var värd det men som vanligt har man dåligt samvete ändå...
Var i stallet och red min häst. Båda han och jag blev riktigt svettiga och nu har jag en sådan där lagom härlig träningsvärk i mina 42-åriga ben. Känns skönt.

Nä, nu är klockan nio en lördagkväll och nu skall jag sätta igång med tvätten och disken och sedan tänkte jag tömma akvariet så de stackarna får lite rent vatten.

Never ending story för en företagande mamma...

Bokslut och hästar

Idag har det varit en ganska tråkig dag. Sitter och tar fram papper som skall till vårt bokslut. Så trist och som vanligt sitter man med det i sista sekund. Papper och åter papper, reskontra hit och reskontra dit. Är ingenting som man hoppar jämfota av glädje av direkt men det tillhör ju företagarens arbete och ansvar. Vill hålla på med mina kunder istället, mycket roligare. Just nu är det mycket jobb och vet inte riktigt hur man skall hinna med. Håller på att bygga upp butiksställ i en av Sveriges största stormarknadskedjor som vi har blivit leverantör till vilket är otroligt roligt och verkligen någonting som man kan vara stolt över. Även om själva byggandet av ställen är ganska jobbigt och tungt och tar mycket tid är det fantastiskt kul att få komma ut och träffa all personal och kunder i varuhusen. Alla är jättetrevliga och man känner sig väldigt välkommen! Bara bokslutet blir färdigt snart...
Var i stallet på eftermiddagen. Det finns inget som är mer balsam åt själen än att få vara tillsammans med sin häst i stallet. Hur stressad man än är så ramlar stressen av en så fort man sätter foten innanför stalldörren. Red inte idag men pysslade bara om honom massor.
Sedan var det hem och min underbara sambo hade lagat middag till hela familjen. Tvättmaskinen var också hungrig och ville ha lite mer tvätt i sig så den fick en hel maskin full... Somnade sedan i soffan så gott och som vanligt hinner jag aldrig se färdigt på filmerna vi hyr innan jag somnar. Samliv? Inte just nu men bokslutet är ju snart klart hoppas vi...

En trött Lena

Så var den här helgen slut. Söndagkväll och sitter i sängen och skriver.

Idag har jag jobbat under dagen. Lönerna skall betalas ut. Har inte så många anställda längre men just denna månaden hade vi en massa extraanställda som skulle sätta på etiketter på 330 000 produkter!

Har en otroligt spännande agentur och varumärke som jag skall berätta mer om någon annan dag. Nåväl lönerna skulle göras.

Har även haft en säljare som var tvungen att avsluta sitt jobb och som skulle få sitt avgångsbetyg mm. I samband med detta kom jag i kontakt med facket för första gången. Vilken makt de har över oss företagare. Man blir ju mörkrädd vilka metoder de använder. Att man kan sitta i ett möte och vara så totalt oförskämd som denne fackrepresentant var? Visst behövs facket för att anställda skall få ha sina rättigheter men jag undrar lite; vad har anställda för skyldigheter? De kan ju nästan precis få göra som de vill och jag som äger företaget och betalar ut deras löner har ingenting att säga till om! Skall vi inte få fart på Sverige? En sak är säker och det är att företagare som jag som kämpar, belånar hus och hem, offrar vår sk fritid till att få företaget att snurra, inte vågar anställa någon personal när vi företagare inte ens får bestämma över våra egna anställda! En anställd som missköter sig får jag inte ens säga upp!!! Utan jag måste vackert ha henne kvar och betala henne full lön med företagets (dvs mina) egna pengar och riskera företagets (som är en stor del av mitt liv) hela existens, som man gör när man är en liten företagare.

Detta måste bli en ändring! Var rädd om oss entreprenörer och döda inte vår entusiasm!

Avslutade kvällen hemma hos mina svärföräldrar och åt alldeles för mycket. Så där mycket så man mår illa, att magen är så uppsvullen så det känns som om man skall lyfta och flyga iväg någonstans. Även om man är proppmätt så måste man ju äta upp wienerbröden som de köpt enbart för vår skull. Å det går ju alltid att få plats med lite till om man kämpar...

Nä, nu måste jag ta och få lite skönhetssömn. Imorgon är det måndag och minstingen skall till skolan och mycket att göra på jobbet.

Här är jag!

Har nu startat min blogg. Vill dela med mig av mitt liv och mina erfarenheter och hoppas att många skall tycka om att läsa det jag skriver och att jag kanske kan ge många människor inspiration. Har haft ett otroligt intressant och innehållsrikt liv och det är först nu som jag kan se en ljusning och att jag äntligen kan börja njuta efter allt jobb. Med jobb menar jag det arbete man har som egen företagare, som mamma, som sambo, som hundägare, som hästägare, som husägare.... Listan kan göras lång.



Hemligheten bakom att lyckas är att man tänker rätt. Att man hela tiden tänker på det man vill ha och inte på det man inte vill ha. Jag kommer att återkomma hela tiden med detta då det är otroligt fascinerande, men ibland lite skrämmande, hur man själv styr sitt eget liv.



Jag har en otrolig historia bakom mig. Skulle jag skriva den utan omskrivningar skulle de flesta människor skaka på huvudet och säga "det där kan inte vara sant", men det är det. Jag har gått igenom så mycket i mitt 42-åriga liv och idag när allt är på väg åt rätt håll tittar jag tillbaka på det som jag har gått igenom och tänker att det är ju just detta som format mig till den jag är. Det vill jag att alla skall göra. Man skall aldrig ångra något man gjort, man skall bara ångra det man inte gjort!



Följ med mig på min resa i mitt spännande liv!